USA:s valsystem

I en federation delas makten mellan den federala staten och delstaterna. Varje delstat har en egen konstitution, en egen guvernör och ett eget parlament — i alla delstater utom Nebraska med två kammare, precis som kongressen. Delstaterna bestämmer bland annat om skolor, polis, de flesta brottslagar, körkort och — sedan 2022 — om abort.

Därför kan reglerna vara helt olika beroende på var man bor. Dödsstraff finns till exempel i ungefär hälften av delstaterna men inte i de andra, och åldern för att få körkort varierar.

Konstitutionens författare var rädda för att någon skulle bli lika mäktig som den brittiske kungen de just frigjort sig från. Därför delade de makten mellan tre delar som kontrollerar varandra. Amerikanerna kallar det checks and balances.

• Kongressen (lagstiftande makt) stiftar lagar och bestämmer över statens pengar. Den kan ställa presidenten inför riksrätt för allvarliga brott.
• Presidenten (verkställande makt) leder regeringen och är överbefälhavare för militären. Presidenten kan lägga in veto mot en lag, men kongressen kan köra över vetot om två tredjedelar i båda kamrarna röstar för.
• Högsta domstolen (dömande makt) kan underkänna lagar som strider mot konstitutionen. De nio domarna utses av presidenten, måste godkännas av senaten och sitter på livstid.

Antalet platser i representanthuset per delstat räknas om efter varje folkräkning, vart tionde år. Efter folkräkningen 2020 fick till exempel Texas två platser till, medan New York och Kalifornien förlorade en var.

Eftersom varje delstat har två senatorer har Wyoming, med under 600 000 invånare, lika många senatorer som Kalifornien med nästan 40 miljoner. Det var en kompromiss 1787 mellan små och stora delstater: i representanthuset räknas invånarna, i senaten delstaterna.

I senaten kan en minoritet stoppa de flesta lagar genom att fortsätta debattera i det oändliga — en filibuster. För att avsluta debatten krävs 60 av 100 röster, så i praktiken behöver många lagar stöd av 60 senatorer, inte bara 51.

Kongressen väljs vartannat år. Valet mitt i presidentens mandatperiod kallas mellanårsval (midterms). Den 3 november 2026 väljs alla 435 ledamöter i representanthuset, en tredjedel av senaten och många guvernörer.

Mellanårsvalen blir ofta ett betyg på presidenten, och presidentens parti brukar förlora platser. Om presidenten förlorar majoriteten i en av kamrarna blir det svårare att få igenom lagar, eftersom båda kamrarna måste säga ja. Valdeltagandet är lägre än i presidentval — ofta under hälften av de röstberättigade.

Presidenten väljs på fyra år och får sedan 1951 bara sitta två mandatperioder. För att bli president måste man vara minst 35 år, vara född amerikansk medborgare och ha bott i USA i minst 14 år. Valet pågår i över ett år:

Varför just en tisdag? Regeln är från 1845, när de flesta amerikaner var bönder. Söndagen var för kyrkan, och det kunde ta en dag med häst och vagn att ta sig till vallokalen. Onsdagen var marknadsdag — kvar blev tisdagen.

Presidenten väljs inte direkt av folket utan av 538 elektorer. Varje delstat har lika många elektorer som den har ledamöter i kongressen — representanter plus två senatorer — och huvudstaden Washington, D.C. har tre. Kalifornien har alltså 52 + 2 = 54 elektorer, och Wyoming 1 + 2 = 3. Den som får minst 270 elektorer, en majoritet, blir president.

Varje delstat fungerar alltså som en valkrets som väljer flera elektorer på en gång. I 48 delstater och D.C. får den kandidat som vinner flest röster i delstaten alla dess elektorer — ”vinnaren tar allt” — även om marginalen bara är några tusen röster. Bara Maine och Nebraska delar upp sina elektorer efter valdistrikt.

Det gör att valet avgörs i ett fåtal jämna delstater, så kallade vågmästarstater (swing states). Kalifornien har röstat på demokraterna i varje presidentval sedan 1992 och Texas på republikanerna sedan 1980, så där lägger kandidaterna nästan ingen tid. I valet 2024 var de sju viktigaste vågmästarstaterna Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Donald Trump vann alla sju och fick 312 elektorer mot Kamala Harris 226.

Kongressen väljs med majoritetsval i enmansvalkretsar, och i presidentvalet är varje delstat en flermansvalkrets där den som får flest röster tar alla elektorerna — majoritetsval i flermansvalkretsar. Båda systemen gynnar de största partierna, och USA har fått ett tvåpartisystem: Demokraterna och Republikanerna har dominerat sedan 1850-talet.

Andra partier finns, men de vinner nästan aldrig. En röst på ett litet parti kan i stället ta röster från det stora parti man tycker mest lika — och hjälpa det parti man gillar minst att vinna. Därför röstar många taktiskt på ett av de två stora.