Sveriges valsystem

Sverige styrs på tre nivåer, och vid valet väljer du politiker till alla tre. Det är bra att veta vem som bestämmer vad, eftersom det är olika politiker som ansvarar för din skola, din vårdcentral och dina skatter.

Största delen av den skatt du betalar på din lön går till kommunen och regionen, inte till staten. Kommunal- och regionskatten är tillsammans ungefär 32 procent av lönen i genomsnitt, men den varierar mellan kommuner — därför kan samma lön ge olika mycket pengar kvar beroende på var man bor.

Det betyder att en person kan få rösta i kommunvalet men inte i riksdagsvalet. En tysk medborgare som bor i Göteborg får alltså vara med och bestämma om Göteborgs skolor, men inte om Sveriges lagar.

Ungefär tre veckor före valet får alla röstberättigade ett röstkort hem med posten. Det visar var din vallokal ligger. Sedan går det till så här:

1. Gå till vallokalen på valdagen, eller till en förtidsröstningslokal under de två och en halv veckorna före.
2. Ta valsedlar för de partier du vill rösta på. Valsedlarna finns bakom en skärm, så att ingen ser vilka du tar.
3. Gå in bakom en valskärm. Lägg en valsedel för varje val i ett kuvert. Vill du kan du kryssa för en kandidat på partiets valsedel.
4. Visa legitimation och lämna kuverten till röstmottagarna, som lägger dem i valurnan.

Man kan också rösta blankt — lägga en tom valsedel i kuvertet. Blankrösterna räknas och redovisas, men de påverkar inte hur platserna fördelas.

Valdeltagandet är högt i Sverige: i riksdagsvalet 2022 röstade drygt 84 procent av de röstberättigade. I USA röstar ungefär två tredjedelar i presidentvalen och färre i de andra valen.

Riksdagen har 349 ledamöter, och Sverige har ett proportionellt valsystem: ett parti som får 20 procent av rösterna ska få ungefär 20 procent av platserna. Så här går det till:

• Landet är indelat i 29 valkretsar, oftast ett län. Stockholms stad är en egen valkrets, och Skåne och Västra Götaland är uppdelade i flera eftersom de har så många invånare.
• 310 fasta platser fördelas mellan valkretsarna efter hur många röstberättigade som bor där. Stockholms län väljer därför många fler ledamöter än Gotland.
• Platserna i varje valkrets fördelas mellan partierna med jämkade uddatalsmetoden: partiets röster delas med 1,2, 3, 5, 7 och så vidare, och platserna går en i taget till det högsta talet. (Se kapitlet om valsystem för ett räkneexempel.)
• Eftersom valkretsarna är små blir det inte helt rättvist i varje valkrets. Därför finns 39 utjämningsplatser som delas ut efteråt, så att varje partis andel av hela riksdagen stämmer med andelen röster i hela landet.
• Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att få platser. Ett parti som får minst 12 procent i en enda valkrets får platser där, även om det inte klarar 4 procent i landet.

På partiets valsedel står kandidaterna i en ordning som partiet har bestämt. Får partiet tre platser i en valkrets blir normalt de tre första på listan ledamöter. Men väljaren kan sätta ett kryss vid en kandidat. Den som får kryss från minst 5 procent av partiets väljare i valkretsen går före de andra på listan. Personval infördes till valet 1998.

I valet den 13 september 2026 röstade 84,9 procent av de röstberättigade. Samma åtta partier som tidigare kom in i riksdagen. Så här blev det, jämfört med valet 2022:

Inget parti var i närheten av egen majoritet, som kräver 175 platser. Det är normalt i Sverige: med proportionella val och åtta partier måste flera partier samarbeta för att kunna styra. Därför pratar man om block — grupper av partier som säger att de vill styra tillsammans eller stödja samma statsminister.

Lägg märke till att Socialdemokraterna fick färre platser än 2022 men ändå är störst, och att Liberalerna, som var nära spärren 2022 med 4,6 procent, ökade till 5,3 procent.

Sverige har parlamentarism: regeringen måste tålas av riksdagen. Efter valet leder talmannen, riksdagens ordförande, samtal med alla partiledare och föreslår sedan en statsminister. Riksdagen röstar om förslaget.

Sverige har negativ parlamentarism. Statsministern godkänns om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter, alltså minst 175, röstar nej. Den som röstar ja, avstår eller är borta räknas inte som ett nej. En regering kan alltså bildas även om den inte har majoritet bakom sig, så länge den inte har en majoritet emot sig. Det kallas att riksdagen tolererar regeringen.

Godkänns förslaget utser statsministern sina ministrar och bildar regering. Om talmannen får nej fyra gånger blir det extra val.

Riksdagen kan också avsätta en minister eller hela regeringen genom en misstroendeförklaring, om minst 175 ledamöter röstar för den. Statsministern kan i sin tur utlysa extra val om regeringen inte får igenom sin politik — men den nyvalda riksdagen sitter då bara till nästa ordinarie val.

Riksdagen beslutar om lagar och om statens budget. En ny lag tar ofta ett par år att få på plats:

1. Utredning: regeringen tillsätter en utredning som tar fram fakta och ett förslag. Utredningen skrivs ofta i en statlig offentlig utredning, en SOU.
2. Remiss: myndigheter, kommuner, organisationer och andra som berörs får tycka till om förslaget.
3. Proposition: regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen. Ledamöterna kan också själva lägga förslag, så kallade motioner.
4. Utskott: ett av riksdagens 15 utskott, till exempel utbildningsutskottet, granskar förslaget och skriver ett betänkande.
5. Beslut: riksdagen röstar i kammaren genom att trycka på knappar för ja, nej eller avstår. Blir det ja börjar lagen gälla vid ett bestämt datum.

Sveriges viktigaste lagar är de fyra grundlagarna: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De är svårare att ändra än vanliga lagar: riksdagen måste fatta två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. Det ger väljarna en chans att säga sitt innan grundlagen ändras.

Sverige har haft sex nationella folkomröstningar. De är rådgivande: riksdagen behöver inte följa resultatet, även om den nästan alltid har gjort det.